Om man vill läsa en svensk historisk roman av riktigt hög kvalitet och redan har läst
Fridegårds Trägudars land och Frans G. Bengtssons Röde Orm, vad skall man gå vidare med?
En författare jag hittat som kan vara intressant är Helmer Linderholm.
Linderholm debuterade på fyrtiotalet och slog igenom som författare i slutet på femtiotalet
med romanen Den sköna flodens land. Han skrev nästan enbart historiska romaner eller andra verk som behandlar eller utspelar sig i flydda tider. De handlade bland annat om Gotländska vikingar, indianer, Sveriges koloni i Amerika ‘Nya Sverige’, Bergslagen och Svedjefinnar. I slutet på fyrtiotalet skrev han två samtidsromaner som
skildrar andra världskriget, de verkar vara intressanta men jag har inte läst dem än.
Vad var det då som gjorde Linderholm så bra som författare? Han hade humor, berättartalang och uppenbarligen ett mycket stort intresse för historia. Han skrev berättelser med oväntade vändningar i intrigen, han hade sinne för dramatiska, mäktiga och ibland kusliga scener. Han kunde beskriva personligheter på ett psykologiskt trovärdigt sätt.
Det är märkligt att ingen av hans böcker filmatiserats, flera gånger under läsningen av
hans böcker har jag tänkt att detta måste vara perfekt att göra film på! Många dramatiska
scener som borde vara tacksamma att filma.
Jag är verkligen ingen expert på Linderholms författarskap, det är än så länge bara fyra av
hans böcker jag har läst. Den första var Den sköna flodens land som av en del verkar anses som hans bästa bok. Det är möjligt att den är det, jag tyckte verkligen den var bra från den första sidan till den sista. Den handlar om teologistudenten Anders Ramenius som på grund av otur och ödets nycker hamnar i Sveriges Amerika-koloni Nya Sverige.
En annan bok jag läst är Kalkugnen flammar. Den handlar delvis om något som nyligen orsakat rubriker i pressen – kalkindustri på Gotland. Huvudpersonen är Barbe Båtelsdotter, en mycket stark personlighet som går mot strömmen och vägrar arbeta vid den hälsovådliga kalkugnen. Boken börjar ganska bra, men när man läst ungefär hälften av berättelsen lyfter den till mästarklass.
Detta att boken blir bättre mot slutet tycker jag är lite ovanligt, jag märkte samma sak med
två andra böcker jag läst av Linderholm. Det är tyvärr väldigt vanligt med böcker som börjar bra men där författaren inte orkar hela vägen. Slutet blir gärna fyllt av klyschor, orimliga sammanträffanden, tappade intrigtrådar och den spänning som byggs upp falnar. Men den fällan faller inte Linderholm i, i alla fall inte i de fyra böcker jag läst.
Jag har också läst Lammet och stormbocken och Sankte Olufs yxa. De är de två första delarna i en trilogi om Gotlands medeltid. Lammet och stormbocken kändes lite rörig av till, särskilt i början. Ibland önskade jag att boken var tjockare så att vissa saker hade blivit bättre skildrade, den kändes lite komprimerad.
Sankte Olufs yxa tyckte jag led lite av samma problem, men i mindre grad. Ändå är det väldigt läsvärda och inspirerade romaner. Vissa kapitel är helt i klass med Den sköna flodens land.
Idag verkar Helmer Linderholm vara en ganska bortglömd författare. Varför? En orsak kan vara att han fick sitt genombrott som författare när han var över fyrtio och dog förhållandevis tidigt, sextiosex år gammal.
Det verkar som upplagorna ökade mot slutet av hans liv, men han hann kanske aldrig få det det där jättestora genombrottet som författare. Det kan också ha spelat in att han bodde en bra bit från den stora kulturmetropolen Stockholm. Språket i hans böcker var bitvis gammaldags och med en viss förkärlek för dialektord(?); “skogsbisse”, “sojdebrännare”. Det gillar jag, men det är kanske svårsmält för vissa läsare.
Ingen av hans böcker har filmats, något som hjälpt andra författare i samma generation till större popularitet.
Tyvärr är många av Linderholms böcker svåra att få tag på idag. Några få titlar, bland dem Svedjefolket, Den sköna flodens land och Kalkugnen flammar är lätta att få tag på genom Bokbörsen eller Antikvariat.net.
Många andra är mycket svåra att hitta.
Han hör inte till de författare vars böcker är lätta att hitta på loppisar, i alla fall inte här i Västra Götaland. Tro mig, jag har letat överallt känns det som! På välsorterade antikvariat har jag haft lite bättre tur. Just nu letar jag efter Gutabaggen kämpar så jag kan läsa färdigt den ovan nämnda trilogin.
Jag hoppas att det kan komma till en återutgivning av Helmer Linderholms böcker, med nya snygga omslag. Många historiska romaner från svenskt sextio till åttiotal hade verkligen trista omslag, alltid dessa grådaskiga målningar i samma stil!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Helmer_Linderholm
http://hem.bredband.net/b133331/helmer/
http://www.facebook.com/pages/Helmer-Linderholm/146228698720830
![Foto: Stig Berg [Public domain], via Wikimedia Commons](http://erjobe.info/dgb/wp-content/uploads/2012/01/Ollehedberg_small1.jpeg "Foto: Stig Berg [Public domain], via Wikimedia Commons")